(1) Staty Gustav II Adolf
Gustav Adolfs torg
Gustav Adolfs torg eller Stora torget som det tidigare hette, var redan vid tillkomsten av Göteborg platsen för stadens administration och rättsskipning. Och fram till mitten av 1800-talet var det dessutom salutorg.
Det var i och med att Börsen byggdes på 1840-talet som saluhandeln fick flytta på sig. Och ännu mera ”finrum” blev torget 1854.
Vi tänker oss tillbaka till vintern detta året. Lördagen den 18 november var det feststämning i hela Göteborg. Överallt vajade fanor och de anställda hade fått ledigt från sina jobb. Från Domkyrkan ringde klockorna och trupper från Svea Livgarde paraderade på torget – som till dess hade haft namnet Stora Torget. Mitt på dagen invigdes statyn av stadens grundare Gustaf II Adolf, och samtidigt bytte platsen namn till Gustav Adolfs Torg.
Den högtidliga invigningen leddes av självaste kronprins Karl, som tre år senare skulle bli kung under namnet Karl XV. Med sig hade han sin kronprinsessa Lovisa, liksom statyns skapare professor Bengt Erland Fogelberg.
I samma ögonblick kronprinsen drog bort täckelset över statyn dånade 64 kanonskott från båtarna som låg nere vid Stora Bommen.
Men egentligen är det inte den riktiga statyn som står här. Den stod istället under lång tid på ett torg i Bremen innan det fick träda i tysk krigstjänst. Om man vill krångla till det kan man säga att det är en kopia av en kopia av originalstatyn som står på torget idag.
Den första ursprungliga statyn tillverkades av en konstgjutare i Rom, Italien, men han hade använt för dåligt material och misslyckades med gjutningen.
Istället gick uppdraget till en konstgjutare i München – som visserligen gjorde ett bra jobb när han göt vad som skulle bli staty nummer två av hjältekonungen. Statyn fraktades genom Tyskland och lastade ombord på skonerten Hoppet för vidare transport till Göteborg .
Men så blåste det upp till storm och fartyget sjönk utanför Helgoland. Lokalbefolkningen lyckades bärga statyn men begärde hela 15 tusen mark i bärgningslön.
För dyrt tycke Göteborgarna – och gav istället gjutaren i München uppdraget att gjuta en ny staty - vilket blev betydligt billigare. Och det är denna tredje staty som står på torget idag.
Statyn som bärgades vid Helgoland såldes så småningom och hamnade i Bremens centrum, där den stod uppställd till 1942 – då konstverket konfiskerades för att smältas ner till den tyska krigsindustrin.
Det var i och med att Börsen byggdes på 1840-talet som saluhandeln fick flytta på sig. Och ännu mera ”finrum” blev torget 1854.
Vi tänker oss tillbaka till vintern detta året. Lördagen den 18 november var det feststämning i hela Göteborg. Överallt vajade fanor och de anställda hade fått ledigt från sina jobb. Från Domkyrkan ringde klockorna och trupper från Svea Livgarde paraderade på torget – som till dess hade haft namnet Stora Torget. Mitt på dagen invigdes statyn av stadens grundare Gustaf II Adolf, och samtidigt bytte platsen namn till Gustav Adolfs Torg.
Den högtidliga invigningen leddes av självaste kronprins Karl, som tre år senare skulle bli kung under namnet Karl XV. Med sig hade han sin kronprinsessa Lovisa, liksom statyns skapare professor Bengt Erland Fogelberg.
I samma ögonblick kronprinsen drog bort täckelset över statyn dånade 64 kanonskott från båtarna som låg nere vid Stora Bommen.
Men egentligen är det inte den riktiga statyn som står här. Den stod istället under lång tid på ett torg i Bremen innan det fick träda i tysk krigstjänst. Om man vill krångla till det kan man säga att det är en kopia av en kopia av originalstatyn som står på torget idag.
Den första ursprungliga statyn tillverkades av en konstgjutare i Rom, Italien, men han hade använt för dåligt material och misslyckades med gjutningen.
Istället gick uppdraget till en konstgjutare i München – som visserligen gjorde ett bra jobb när han göt vad som skulle bli staty nummer två av hjältekonungen. Statyn fraktades genom Tyskland och lastade ombord på skonerten Hoppet för vidare transport till Göteborg .
Men så blåste det upp till storm och fartyget sjönk utanför Helgoland. Lokalbefolkningen lyckades bärga statyn men begärde hela 15 tusen mark i bärgningslön.
För dyrt tycke Göteborgarna – och gav istället gjutaren i München uppdraget att gjuta en ny staty - vilket blev betydligt billigare. Och det är denna tredje staty som står på torget idag.
Statyn som bärgades vid Helgoland såldes så småningom och hamnade i Bremens centrum, där den stod uppställd till 1942 – då konstverket konfiskerades för att smältas ner till den tyska krigsindustrin.
Foto och textbearbetning Smedberg Produktion AB
Källor:
Bok: ”Göteborg berättar”. Bengt A Öhnander. ISBN 91-85414-75-1
Bok: ”Statyer berättar”. Bengt A Öhnander. 2004. ISBN 91-7029-565-4
Bok: ”Hus för hus i Göteborgs stadskärna.” ISBN 91-89088-12-3
Källor:
Bok: ”Göteborg berättar”. Bengt A Öhnander. ISBN 91-85414-75-1
Bok: ”Statyer berättar”. Bengt A Öhnander. 2004. ISBN 91-7029-565-4
Bok: ”Hus för hus i Göteborgs stadskärna.” ISBN 91-89088-12-3