(4) Börsen
Gustav Adolfs torg 5
Göteborgs Börshus invigde den 1 december 1849 och är ritad av Stockholmsarkitekten Pehr Johan Ekman.
Börsen är idag kommunfullmäktiges sammanträdeslokal och fungerar även som stadens stora representationsbyggnad.
I stadgarna år 1661 för Köp- och Handelsgillet i Göteborg, det första handelsgillet i Sverige, stod att köpmännen hade rätt att "upbyggia sigh en Gillestuga...", eller vistas på Stora Torget (nuv. Gustaf Adolfs Torg), och vid sämre väderlek kunde de mellan kl.12 och 13 disponera stora salen i rådhusets nedre våning, som därför kom att kallas "Beursen".
Där Börsen nu ligger hade tidigare legat det så kallade Kaulbarska huset, som ägdes av landshövdingen, generalen och friherren Johan von Kaulbars, som stridit med Karl XII och som var en av dem som hittade kungen död i en löpgrav vid Fredrikshalds fästning i Norge. I början av 1800-talet blev huset gästgivaregård, men revs för att ge plats åt den nya byggnaden.
Redan på 1770-talet planerades det för ett börshus, på initiativ av stadens handelsmän, men föst den 1 juni 1844 lade kung Oscar I grundstenen. I den urholkade stenen finns en blydosa som innehåller 3 guld-, 11 silver- och 14 kopparmynt samt en större silvermedalj med inskriptioner.
Bygget krävde 2 miljoner murstenar. Cementen kom från England. Fyra murargesäller från Hamburg anlitades för att sätta fast ornamenten, som främst är skapade av hovbildhuggaren, professor Axel Fahlcrantz.
Professor Carl Gustaf Qvarnström modellerade de sex frisskulpturerna, längst upp på husets fasad mot torget. De är gjutna i zink på Finspångs gjuteri, och föreställer från vänster: Idogheten, Lyckan också kallade Freden, Handeln, Sjöfarten, Rikedomen samt Industrien
Det första stadsfullmäktige-sammanträdet ägde rum klockan 10 den 5 januari 1863.
Börsen är idag kommunfullmäktiges sammanträdeslokal och fungerar även som stadens stora representationsbyggnad.
I stadgarna år 1661 för Köp- och Handelsgillet i Göteborg, det första handelsgillet i Sverige, stod att köpmännen hade rätt att "upbyggia sigh en Gillestuga...", eller vistas på Stora Torget (nuv. Gustaf Adolfs Torg), och vid sämre väderlek kunde de mellan kl.12 och 13 disponera stora salen i rådhusets nedre våning, som därför kom att kallas "Beursen".
Där Börsen nu ligger hade tidigare legat det så kallade Kaulbarska huset, som ägdes av landshövdingen, generalen och friherren Johan von Kaulbars, som stridit med Karl XII och som var en av dem som hittade kungen död i en löpgrav vid Fredrikshalds fästning i Norge. I början av 1800-talet blev huset gästgivaregård, men revs för att ge plats åt den nya byggnaden.
Redan på 1770-talet planerades det för ett börshus, på initiativ av stadens handelsmän, men föst den 1 juni 1844 lade kung Oscar I grundstenen. I den urholkade stenen finns en blydosa som innehåller 3 guld-, 11 silver- och 14 kopparmynt samt en större silvermedalj med inskriptioner.
Bygget krävde 2 miljoner murstenar. Cementen kom från England. Fyra murargesäller från Hamburg anlitades för att sätta fast ornamenten, som främst är skapade av hovbildhuggaren, professor Axel Fahlcrantz.
Professor Carl Gustaf Qvarnström modellerade de sex frisskulpturerna, längst upp på husets fasad mot torget. De är gjutna i zink på Finspångs gjuteri, och föreställer från vänster: Idogheten, Lyckan också kallade Freden, Handeln, Sjöfarten, Rikedomen samt Industrien
Det första stadsfullmäktige-sammanträdet ägde rum klockan 10 den 5 januari 1863.
Foto och textbearbetning Smedberg Produktion AB
Källor:
Bok: ”Göteborg berättar”. Bengt A Öhnander. ISBN 91-85414-75-1
Bok: ”Hus för hus i Göteborgs stadskärna”. Gudrun Lönnroth. ISBN 91-89088-12-3
Källor:
Bok: ”Göteborg berättar”. Bengt A Öhnander. ISBN 91-85414-75-1
Bok: ”Hus för hus i Göteborgs stadskärna”. Gudrun Lönnroth. ISBN 91-89088-12-3