(6) Tyska Christinae kyrka
Norra Hamngatan 16A
Tyska Christinæ kyrka är namngiven efter drottning Kristina, som var dotter till Göteborgs grundare, Gustav II Adolf. Kyrkan fick hennes namn eftersom hon flera gånger skänkt pengar och beviljat privilegier hit. Varför då Tyska Christinæ kyrka?
När staden byggdes var många av hantverkarna och de styrande i staden från bland annat Tyskland, och de behövde ett ställe för sin religiösa utövning. År 1623 beviljades byggandet av en egen kyrka och man fick lov att hålla gudstjänster på tyska samt utse sin egen präst.
Till att börja köpte man ett träkapell som använts i Nya Lödöse som placerades där den nuvarande kyrkan står idag. 1633 lades grundstenen till en ny kyrka, men redan 1669 totalförstördes byggnaden i en fruktansvärd brand som ödelade stora delar av Göteborgs stadskärna.
Kyrkan byggdes upp igen, men Tyska Christinæ församling förefaller ha varit otursförföljd för i januari år 1746 förstördes även den tredje kyrkan i en våldsam stadsbrand.
Kyrkan återuppbyggdes och invigdes på Bönsöndagen den 15 april år 1748, men det skulle dröja till 1780-talet innan kyrkans torn som ritades av Stockholmsarkitekten Carl Fredrik Adelcrantz, stod på plats. När kyrkan åter stod färdig i slutet av 1700-talet räknades den som en av staden mest imponerande byggnadsverk.
Vi ska nu se oss omkring i kyrkorummet. Och vi börjar med altaret som byggdes enligt en teckning av Gustaf III:s gunstling, arkitekten och teatermålaren Louis Jean Desprez.
En tidigare predikstol i barockstil från 1670-talet, tillverkad av Marcus Jaeger från Stralsund, såldes senare till Lysekils kyrka i Bohuslän för 50 riksdaler. Den nuvarande predikstolen är sammanbyggd med en så kallad prästestol – en äldre form av sakristia som förr var vanlig i de västra delarna av Sverige.
Redan i december 1682 hade landshövdingen och fältmarskalken Rutger von Ascheberg låtit uppföra ett gravkor i kyrkans östra förlängning, bakom altaret.
1879 fick församlingen två glasfönster, föreställde apostlarna Petrus och Paulus. Ytterligare sex fönster tillkom i början av 1900-talet, alla formgivna av konstnären Reinhold Callmander.
Vid ett bombattentat 1978 mot grannfastigheten Rådhuset skadades sju av kyrkfönstren, och ytterligare ett fönster skadades en kort tid senare. Samtliga fönster kunde återställas, och försågs senare med skyddande ytterbågar och utvändigt skyddsglas.
Under andra halvan av 1800-talet genomgick kyrkan en omfattande renovering, och blev då den första av kyrkorna i Göteborg som fick elektrisk belysning.
Den nuvarande orgeln som invigdes i början av 1860-talet är tillverkad av den danska firman Marcussen & Søn. Orgeln har sedan renoverats och byggts om flera gånger.
Kyrkan har ett imponerande klockspel med 42 kyrkklockor, byggt 1961. Klockorna spelar koraler tre gånger dagligen vid fasta tider.
Till att börja köpte man ett träkapell som använts i Nya Lödöse som placerades där den nuvarande kyrkan står idag. 1633 lades grundstenen till en ny kyrka, men redan 1669 totalförstördes byggnaden i en fruktansvärd brand som ödelade stora delar av Göteborgs stadskärna.
Kyrkan byggdes upp igen, men Tyska Christinæ församling förefaller ha varit otursförföljd för i januari år 1746 förstördes även den tredje kyrkan i en våldsam stadsbrand.
Kyrkan återuppbyggdes och invigdes på Bönsöndagen den 15 april år 1748, men det skulle dröja till 1780-talet innan kyrkans torn som ritades av Stockholmsarkitekten Carl Fredrik Adelcrantz, stod på plats. När kyrkan åter stod färdig i slutet av 1700-talet räknades den som en av staden mest imponerande byggnadsverk.
Vi ska nu se oss omkring i kyrkorummet. Och vi börjar med altaret som byggdes enligt en teckning av Gustaf III:s gunstling, arkitekten och teatermålaren Louis Jean Desprez.
En tidigare predikstol i barockstil från 1670-talet, tillverkad av Marcus Jaeger från Stralsund, såldes senare till Lysekils kyrka i Bohuslän för 50 riksdaler. Den nuvarande predikstolen är sammanbyggd med en så kallad prästestol – en äldre form av sakristia som förr var vanlig i de västra delarna av Sverige.
Redan i december 1682 hade landshövdingen och fältmarskalken Rutger von Ascheberg låtit uppföra ett gravkor i kyrkans östra förlängning, bakom altaret.
1879 fick församlingen två glasfönster, föreställde apostlarna Petrus och Paulus. Ytterligare sex fönster tillkom i början av 1900-talet, alla formgivna av konstnären Reinhold Callmander.
Vid ett bombattentat 1978 mot grannfastigheten Rådhuset skadades sju av kyrkfönstren, och ytterligare ett fönster skadades en kort tid senare. Samtliga fönster kunde återställas, och försågs senare med skyddande ytterbågar och utvändigt skyddsglas.
Under andra halvan av 1800-talet genomgick kyrkan en omfattande renovering, och blev då den första av kyrkorna i Göteborg som fick elektrisk belysning.
Den nuvarande orgeln som invigdes i början av 1860-talet är tillverkad av den danska firman Marcussen & Søn. Orgeln har sedan renoverats och byggts om flera gånger.
Kyrkan har ett imponerande klockspel med 42 kyrkklockor, byggt 1961. Klockorna spelar koraler tre gånger dagligen vid fasta tider.
Foto och textbearbetning Smedberg Produktion AB
Källa:
Pdf: ”Christinæ kyrka - inventering av Göteborgs kyrkobyggnader, rapport II”, Marian Sidén. ISSN: 1403-8153
Källa:
Pdf: ”Christinæ kyrka - inventering av Göteborgs kyrkobyggnader, rapport II”, Marian Sidén. ISSN: 1403-8153