(8) Ostindiska huset
Norra Hamngatan 12
Ostindiska huset, som i dag innehåller delar av Göteborgs museum, byggdes i mitten av 1700-talet som huvudkontor och lager samt auktionslokal för Ostindiska Kompaniet. De flesta skeppen reste på Kanton i Kina, men några skepp gick även till Bombay och Surat i Indien.
År 1746 fick stadsarkitekt Bengt Wilhelm Carlberg i uppdrag att rita ett ”contoirs - magazins huus för Ostindiska Kompaniet uti Göteborg”. Men hans första förslag till byggnad underkändes, i vart fall utvändigt, och överintendenten och arkitekten Carl Hårleman grep in och ritade om huset. Carlbergs förslag hade tydliga likheter med det kungliga slottet vid Stockholms ström och detta accepterades inte. Så det blev Hårlemans utsida och Carlbergs insida. Bygget tog 15 år.
Ostindiska kompaniet bildades 1731 och bestod av köpmän som handlade med Asien. Man skickade skepp främst till Kina där man köpte bland annat te, porslin, kryddor och sidenvaror som sen såldes vidare. Vid en av turerna år 1786 följde en man med från Kina med tillbaka hit, vilket ska varit första gången en person från Kina synts i landet.
Byggnaden ligger vid vad som under 200 år var Göteborgs egentliga hamn - Stora Hamnkanalen, även om de stora segelfartygen inte kunde segla in har. De lade istället till ute vid Klippan, där Sjömagasinet ligger idag, och sedan transporterade lasten in hit med mindre båtar.
I slutet av 1700-talet var Ostindiska Kompaniets storhetstid över. I början av 1800-talet såldes byggnaden på offentlig auktion, och så småningom blev Göteborgs stad ägare till Ostindiska Huset. En del av byggnaden var under en tid spannmålsmagasin, och här var även en kort tid, i några av rummen gymnasieskola.
Kungliga Telegrafstationen har haft lokaler i huset liksom Göteborgs Musei Rit och Målarskola.
Efter förslag från redaktör S A Hedlund bildades 1861 ett större museum som huserade i en del av lokalerna. Efter hand tog museiverksamheten över allt mer och Ostindiska Huset huserar i dag Historiska, Arkeologiska och Etnologiska museerna.
I huvudtrappan finns frescomålningar som utfördes i slutet av 1800-talet av Göran Pauli. Och i Wilsonska flygen finns på gårdsfasaden unika väggmålningar utförda 1890 av arkitekten Yngve Rasmussen och dennes bror dekorationsmålaren Thorvald Rasmussen.
År 1746 fick stadsarkitekt Bengt Wilhelm Carlberg i uppdrag att rita ett ”contoirs - magazins huus för Ostindiska Kompaniet uti Göteborg”. Men hans första förslag till byggnad underkändes, i vart fall utvändigt, och överintendenten och arkitekten Carl Hårleman grep in och ritade om huset. Carlbergs förslag hade tydliga likheter med det kungliga slottet vid Stockholms ström och detta accepterades inte. Så det blev Hårlemans utsida och Carlbergs insida. Bygget tog 15 år.
Ostindiska kompaniet bildades 1731 och bestod av köpmän som handlade med Asien. Man skickade skepp främst till Kina där man köpte bland annat te, porslin, kryddor och sidenvaror som sen såldes vidare. Vid en av turerna år 1786 följde en man med från Kina med tillbaka hit, vilket ska varit första gången en person från Kina synts i landet.
Byggnaden ligger vid vad som under 200 år var Göteborgs egentliga hamn - Stora Hamnkanalen, även om de stora segelfartygen inte kunde segla in har. De lade istället till ute vid Klippan, där Sjömagasinet ligger idag, och sedan transporterade lasten in hit med mindre båtar.
I slutet av 1700-talet var Ostindiska Kompaniets storhetstid över. I början av 1800-talet såldes byggnaden på offentlig auktion, och så småningom blev Göteborgs stad ägare till Ostindiska Huset. En del av byggnaden var under en tid spannmålsmagasin, och här var även en kort tid, i några av rummen gymnasieskola.
Kungliga Telegrafstationen har haft lokaler i huset liksom Göteborgs Musei Rit och Målarskola.
Efter förslag från redaktör S A Hedlund bildades 1861 ett större museum som huserade i en del av lokalerna. Efter hand tog museiverksamheten över allt mer och Ostindiska Huset huserar i dag Historiska, Arkeologiska och Etnologiska museerna.
I huvudtrappan finns frescomålningar som utfördes i slutet av 1800-talet av Göran Pauli. Och i Wilsonska flygen finns på gårdsfasaden unika väggmålningar utförda 1890 av arkitekten Yngve Rasmussen och dennes bror dekorationsmålaren Thorvald Rasmussen.
Foto och textbearbetning Smedberg Produktion AB
Källor:
Bok: ”Göteborg berättar”. Bengt A Öhnander. ISBN 91-85414-75-1
Bok: ”Hus för hus i Göteborgs stadskärna”. Gudrun Lönnroth. ISBN 91-89088-12-3
Tidning: ”Historierna om tolv av Göteborgs äldsta hus”. GP Ulrika Karlsson 22 jan 2022.
Källor:
Bok: ”Göteborg berättar”. Bengt A Öhnander. ISBN 91-85414-75-1
Bok: ”Hus för hus i Göteborgs stadskärna”. Gudrun Lönnroth. ISBN 91-89088-12-3
Tidning: ”Historierna om tolv av Göteborgs äldsta hus”. GP Ulrika Karlsson 22 jan 2022.