(45) Domprosthuset
Korsgatan-Vallgatan
Göteborg har drabbats av flera stora stadsbränder. Senaste stora branden ägde rum strax före jul 1802. Den 20 december klockan halv tre på natten kom elden lös i ett trähus på Kyrkogatan och efter 20 timmar var 180 hus i 2:dra kvarteret lagda i ruiner, inklusive domkyrkan och det dåvarande gårdshuset vid hörnet Korsgatan 22 - Vallgatan 28. Efter eldsvådan låg tomten öde i några år.
1807 köptes tomten av målaren Johan Hedberg för 306,32 riksdaler banco, och han lät uppföra det tvåvånings stenhus, som ännu står kvar på tomten. Huset ritades av mur- och byggmästaren Gottlieb Lindner. För att få bättre utrymme för trafiken, skar man av hörnet på huset.
Det nybyggda huset såldes redan 1812 till bokhållaren vid stadens arbetshus, Sven Fredric Berg, för 10 000 riksdaler banco, "uti det stånd som det nu befinner sig", vilket kan betyda att det inte var fullt färdigbyggt.
Borgerskapets äldste köpte 1820 huset på auktion för att användas som bostad för domprosten David Magnus Hummel, som flyttade in året efter. Hans efterträdare Johan Henrik Thomander bodde i domprosthuset mellan åren 1851 och 1856, då han blev biskop i Lund.
Domprosten Peter Wieselgren bodde därefter i huset, från 1857 fram till sin död 1877. Wieselgren efterträddes av Anton Rosel, som dock flyttade till ett hus på Kyrkogatan 28, eftersom det gamla domprosthuset hade hunnit förfalla och dessutom hade skadats genom en nybyggnad på grannfastigheten.
Det gamla domprosthuset köptes 1887 av paraplymakare C. W. Andersson, som samma år lät inreda fem butikslokaler i bottenvåningen. 1920 bytte fastigheten åter ägare, och det var nu urmästare Carl Sandgren, som sedan 1912 hade varit hyresgäst i fastigheten med Aug. Magnussons Urmakeriaffär.
Byggnaden är ett av få bevarade tvåvåningshus i Göteborg från början av 1800-talet.
1807 köptes tomten av målaren Johan Hedberg för 306,32 riksdaler banco, och han lät uppföra det tvåvånings stenhus, som ännu står kvar på tomten. Huset ritades av mur- och byggmästaren Gottlieb Lindner. För att få bättre utrymme för trafiken, skar man av hörnet på huset.
Det nybyggda huset såldes redan 1812 till bokhållaren vid stadens arbetshus, Sven Fredric Berg, för 10 000 riksdaler banco, "uti det stånd som det nu befinner sig", vilket kan betyda att det inte var fullt färdigbyggt.
Borgerskapets äldste köpte 1820 huset på auktion för att användas som bostad för domprosten David Magnus Hummel, som flyttade in året efter. Hans efterträdare Johan Henrik Thomander bodde i domprosthuset mellan åren 1851 och 1856, då han blev biskop i Lund.
Domprosten Peter Wieselgren bodde därefter i huset, från 1857 fram till sin död 1877. Wieselgren efterträddes av Anton Rosel, som dock flyttade till ett hus på Kyrkogatan 28, eftersom det gamla domprosthuset hade hunnit förfalla och dessutom hade skadats genom en nybyggnad på grannfastigheten.
Det gamla domprosthuset köptes 1887 av paraplymakare C. W. Andersson, som samma år lät inreda fem butikslokaler i bottenvåningen. 1920 bytte fastigheten åter ägare, och det var nu urmästare Carl Sandgren, som sedan 1912 hade varit hyresgäst i fastigheten med Aug. Magnussons Urmakeriaffär.
Byggnaden är ett av få bevarade tvåvåningshus i Göteborg från början av 1800-talet.
Foto, textbearbetning och inläsning: Smedberg Produktion AB.
Källa:
Bok: ”Hus för hus i Göteborgs stadskärna” Gudrun Lönnroth 2003. ISBN 91-89088-12-3
Källa:
Bok: ”Hus för hus i Göteborgs stadskärna” Gudrun Lönnroth 2003. ISBN 91-89088-12-3