(54) Ströms hörna
Västra Hamngatan-Kungsgatan
Carl Hilmer Ström startade sin herrekiperingsrörelse i mitten av 1880-talet strax bakom Gustav Adolfs torg. Man öppnade sedan flera filialer i Göteborg, och 1928 köpte man också en fastighet här vid Kungsgatan.
Den nuvarande byggnaden invid domkyrkan ritades av den danske arkitekten Ove Gormsen, och invigdes den 3 december 1935. Huset är ett tidigt exempel på renodlad funkisarkitektur i Göteborg, och beskrevs ursprungligen som "ett av Europas mest moderna varuhus i herrbeklädnadsbranschen", utrustat med bland annat snabbhiss, luftkonditionering och entrédörrar som öppnades med hjälp av fotoceller och tryckluft, något man var först i Sverige med. Huset hade även ett eget elverk.
Arkitekt Gormsen hade de amerikanska affärspalatsen som förebild och huset byggdes med ett stålskelett, med bärande pelare som löpte ett par meter innanför fasaden. Konstruktionen medgav obrutna skyltfönsterytor i bottenvåningen samt skyltfönster med bredden 7,5 meter, vilket då var europeiskt rekord. Fasaden kläddes dock 1960 in i aluminium samtidigt som fönsterpartierna byttes ut.
Hörnet på byggnaden var ända fem till 2021 försedd med en 18 meter hög termometer. Den höga termometern kom på plats 1946, tre år efter en liknande termometer, som fanns på Citypalatset i Stockholm. Skyltens styrning bestod av 70 stycken kvicksilvertermometrar uppe på taket, som hade ledningar ner till varsin "grad" på huvudtermometern. Ströms termometer slog den i Stockholm med tre meter och var då världens största. Tekniken automatiserades på 1990-talet. Termometern avlägsnades i samband med att byggnaden renoverades 2021.
Den nuvarande byggnaden invid domkyrkan ritades av den danske arkitekten Ove Gormsen, och invigdes den 3 december 1935. Huset är ett tidigt exempel på renodlad funkisarkitektur i Göteborg, och beskrevs ursprungligen som "ett av Europas mest moderna varuhus i herrbeklädnadsbranschen", utrustat med bland annat snabbhiss, luftkonditionering och entrédörrar som öppnades med hjälp av fotoceller och tryckluft, något man var först i Sverige med. Huset hade även ett eget elverk.
Arkitekt Gormsen hade de amerikanska affärspalatsen som förebild och huset byggdes med ett stålskelett, med bärande pelare som löpte ett par meter innanför fasaden. Konstruktionen medgav obrutna skyltfönsterytor i bottenvåningen samt skyltfönster med bredden 7,5 meter, vilket då var europeiskt rekord. Fasaden kläddes dock 1960 in i aluminium samtidigt som fönsterpartierna byttes ut.
Hörnet på byggnaden var ända fem till 2021 försedd med en 18 meter hög termometer. Den höga termometern kom på plats 1946, tre år efter en liknande termometer, som fanns på Citypalatset i Stockholm. Skyltens styrning bestod av 70 stycken kvicksilvertermometrar uppe på taket, som hade ledningar ner till varsin "grad" på huvudtermometern. Ströms termometer slog den i Stockholm med tre meter och var då världens största. Tekniken automatiserades på 1990-talet. Termometern avlägsnades i samband med att byggnaden renoverades 2021.
Foto, textbearbetning och inläsning: Smedberg Produktion AB.
Källor:
Webb: stroms-gbg.se
Bok: ”Hus för hus i Göteborgs stadskärna”. Gudrun Lönnroth. ISBN 91-89088-12-3
Källor:
Webb: stroms-gbg.se
Bok: ”Hus för hus i Göteborgs stadskärna”. Gudrun Lönnroth. ISBN 91-89088-12-3