(61) Karl XI:s bastion
Esperantoplan
Här framför den höga muren som är resterna av stadsmuren och av Kung Karl XI:s bastion kan vi få en aning om hur det befästa staden Göteborg såg ut då den var en av norra Europas bäst befästa städer.
Men från början utgjordes befästningen till stora delar bara av jordvallar, och det var först i och med att Erik Dahlberg 1676 övertog ledningen över de svenska fästningsbyggnaderna som försvarsverken byggdes om efter ett för sin tid modernt system. Vallarna blev beklädda med murar av sprängd sten och fästningen kom att utgöras av tretton större och mindre befästningar av bastionstyp.
Bastionerna, varav de flesta är rivna fick pampiga namn. Till exempel var Gustavus Primus uppkallad efter Gustav Vasa och låg vid nuvarande Nordstan. Johannes Rex, efter Johan III hittade vi vid vid nuvarande äldre delen av Centralstationen. Johannes Dux, efter Hertig Johan låg vid nuvarande Kungstorget, mittemot Stora Teatern. Och Christina Regina, efter Drottning Kristina återfanns vid nuvarande öppna platsen strax öster om Feskekörka.
Det vi ser är resterna av en befästningsdel som går under flera namn. Förutom namnet Karl XI:s bastion kallas den också Carolus Rex eller Hållgårdsbastionen.
Befästningen runt Göteborg stod i stort färdig i början av 1700-talet, men redan efter 100 år hade den tjänat ut, och den 2 november 1807 började man riva murverken.
Enligt en sägen som omnämns redan i mitten av 1600-talet var det på Stora Otterhällan ovanför platsen för bastionen som Gustav II Adolf befann sig, när han bestämde var den nya staden skulle byggas. Det sägs att en fågel som var jagad av en örn sökte skydd vid kungens fötter, vilket kungen betraktade som ett gott omen och han ska då ha pekat ner mot älvdalen och yttrat orden: Här ska staden ligga.
Men från början utgjordes befästningen till stora delar bara av jordvallar, och det var först i och med att Erik Dahlberg 1676 övertog ledningen över de svenska fästningsbyggnaderna som försvarsverken byggdes om efter ett för sin tid modernt system. Vallarna blev beklädda med murar av sprängd sten och fästningen kom att utgöras av tretton större och mindre befästningar av bastionstyp.
Bastionerna, varav de flesta är rivna fick pampiga namn. Till exempel var Gustavus Primus uppkallad efter Gustav Vasa och låg vid nuvarande Nordstan. Johannes Rex, efter Johan III hittade vi vid vid nuvarande äldre delen av Centralstationen. Johannes Dux, efter Hertig Johan låg vid nuvarande Kungstorget, mittemot Stora Teatern. Och Christina Regina, efter Drottning Kristina återfanns vid nuvarande öppna platsen strax öster om Feskekörka.
Det vi ser är resterna av en befästningsdel som går under flera namn. Förutom namnet Karl XI:s bastion kallas den också Carolus Rex eller Hållgårdsbastionen.
Befästningen runt Göteborg stod i stort färdig i början av 1700-talet, men redan efter 100 år hade den tjänat ut, och den 2 november 1807 började man riva murverken.
Enligt en sägen som omnämns redan i mitten av 1600-talet var det på Stora Otterhällan ovanför platsen för bastionen som Gustav II Adolf befann sig, när han bestämde var den nya staden skulle byggas. Det sägs att en fågel som var jagad av en örn sökte skydd vid kungens fötter, vilket kungen betraktade som ett gott omen och han ska då ha pekat ner mot älvdalen och yttrat orden: Här ska staden ligga.
Foto, textbearbetning och inläsning: Smedberg Produktion AB
Källa:
Bok: ”Göteborg berättar”. Bengt A Öhnander. ISBN 91-85414-75-1