(64) Stora Bommen
Vid Stora Bommen har Stora Hamnkanalens sitt utlopp i Göta älv.
Namnet kommer av den fällbom, som förr fanns vid inloppet till Stora Hamnkanalen, och som lyftes bort av tullbetjänterna efter visitation då båtar skulle ut eller in, men även för att hindra fientliga fartyg från att tränga in i kanalsystemen.
Motsvarande plats där Östra Hamnkanalen hade sitt utlopp heter Lilla Bommen.
Stora Hamnkanalen korsas av två broar: Dels Residensbron som har sitt namn efter landshövdingeresidenset vid brons södra fäste. Bron togs i bruk 1963 och var riksväg 45 före Götatunneln invigdes 2006.
Den andra bron som korsar hamnkanalen är Stora Bommens bro eller Svängbron som den också tidigare kallades. Bron som byggde 1861 har varit en järnvägsbro för Södra hamnbanan och har alltså som det tidigare namnet antyder varit svängbar. Bron som nu är gång och cykelbana är extremt låg och kallas därför populärt för ”Osthyveln".
Namnet kommer av den fällbom, som förr fanns vid inloppet till Stora Hamnkanalen, och som lyftes bort av tullbetjänterna efter visitation då båtar skulle ut eller in, men även för att hindra fientliga fartyg från att tränga in i kanalsystemen.
Motsvarande plats där Östra Hamnkanalen hade sitt utlopp heter Lilla Bommen.
Stora Hamnkanalen korsas av två broar: Dels Residensbron som har sitt namn efter landshövdingeresidenset vid brons södra fäste. Bron togs i bruk 1963 och var riksväg 45 före Götatunneln invigdes 2006.
Den andra bron som korsar hamnkanalen är Stora Bommens bro eller Svängbron som den också tidigare kallades. Bron som byggde 1861 har varit en järnvägsbro för Södra hamnbanan och har alltså som det tidigare namnet antyder varit svängbar. Bron som nu är gång och cykelbana är extremt låg och kallas därför populärt för ”Osthyveln".
Foto, textbearbetning och inläsning: Smedberg Produktion AB.
Källor:
Webb: lansstyrelsen.se
Webb: sim.se
Bok: ”Göteborgs Gatunamn 1621-2000”. Greta Baum. 2001. ISBN 91-7029-460-7
Källor:
Webb: lansstyrelsen.se
Webb: sim.se
Bok: ”Göteborgs Gatunamn 1621-2000”. Greta Baum. 2001. ISBN 91-7029-460-7